Rökning har mycket allvarliga negativa konsekvenser på hälsan och förkortar livet med upp till ett årtionde. En rökare som slutar före sin 30-årsdag begränsar sin risk att dö i förtid med 97 procent. Varje person som slutar röka, eller inte börjar röka, har därför stora positiva folkhälsoeffekter.
Det här är en debatterande artikel. Åsikterna är den namngivna skribentens egna. Kommentera eller kontakta redaktionen om du vill svara!
DEBATT. Det råder en stor enighet inom EU att rökningen ska bekämpas med högre cigarettskatter och tuffare regleringar. Priset på cigaretter i EU har därför ökat med 45 procent i snitt sedan 2010. Och regleringar kring till exempel marknadsföring och hälsovarningar har harmoniserats och är numera obligatoriska inom hela EU.
Utvecklingen har varit så snabb att Sverige har halkat efter flera ”bäst-i-klassen-länder”. Men trots att många länder länge haft både striktare regler och högre cigarettpriser än Sverige, röker endast sex procent av svenska män vilket kan jämföras med 19 procent i Irland, 29 procent i Frankrike och 14 procent i Finland. Effekterna på den svenska folkhälsan av den låga andelen rökare är uppenbara. Inom EU är dödligheten mer än dubbelt så stor.
Hur kan man förklara att både striktare regler och högre priser leder till fler rökare och sämre folkhälsa?
Svenskar väljer bort cigaretterna
En ny rapport från Lakeville visar att oralt nikotin, till exempel snus och nikotinpåsar, är viktigt för att hjälpa rökare att sluta röka. Den stora skillnaden mellan Sverige och EU är att försäljning av snus enbart är tillåtet i Sverige. Det betyder att svenska män under lång tid kunnat välja bort rökningen till förmån för en mindre skadlig alternativ nikotinprodukt. Något som förnekats europeiska män under lång tid.
Under det senaste decenniet har dock ett stort antal alternativa nikotinprodukter lanserats. E-cigaretter och nikotinportioner – populärt kallat ”vitt snus” – är två exempel på nikotinprodukter som snabbt tagit marknadsandelar i Europa. Inga av produkterna är ofarliga för hälsan. Båda är beroendeframkallande på grund av sitt nikotininnehåll, men jämfört med rökning är de negativa hälsoeffekterna mycket begränsade. En ofta refererad uppgift är att hälsoskadorna från de alternativa nikotinprodukterna uppgår till mindre än fem procent av skadorna från rökning.
Marknadsandelarna förändras – inte bruket
Däremot har kritiska röster höjts om att marknadsföring och smaksättning lockar helt nya konsumentgrupper till produktkategorin. Detta riskerar att hota den effekt som produkterna kan ha på folkhälsan.
Kritikerna utgår ofta från att mer marknadsföring bidrar till mer försäljning. Riktigt så enkelt är det inte. Det som sker är att marknadsandelarna mellan olika nikotinalternativ omfördelas, företrädelsevis från rökning till säkrare nikotinalternativ. Samma tendens syns på alkoholens område. Effekten av ökad marknadsföring har varit omfördelning av marknadsandelar, inte ökad totalkonsumtion av alkohol.
Vill byta bort tobakssmaken
Summan av lasterna förefaller alltså vara någorlunda konstanta. Den ökade användningen av snus i Norge under de senaste två decennierna har åtföljts av en betydande minskning av rökning, och detta i alla åldersgrupper. Sedan 2005 har andelen rökare minskat med 17 procentenheter, samtidigt ökade andelen snusanvändare med 10 procentenheter. Andelen snusande män i Sverige ligger på cirka 20 procent, och ungefär 6 procent av männen röker. EU-genomsnittet är 28 procent.
Vi vet att rökare fördrar att bryta med tobakssmaken genom smaksatta nikotinportioner. Även om det sker en viss nyrekrytering till nikotinportioner kommer den absoluta huvuddelen av användarna från gruppen tidigare rökare eller nikotinanvändare. Nyrekryteringen drivs därför inte huvudsakligen av smaksättning.
Riskerna finns – men är låga
Sammantaget handlar detta om hur vi fortsättningsvis ska hantera att människor brukar nikotinprodukter som varken tar deras eller andras liv. Nikotinprodukter är inte ofarliga, men sannolikheten – risken – för en olägenhet till följd av faran måste beaktas. I jämförelse med mycket annat i samhället är risken för fara ytterst låg. Därför kan vi inte motivera en strikt reglering baserat på ämnets beroendeframkallande egenskaper när det bevisligen räddar liv.
Vi kan i dag konstatera att omkring var fjärde svensk dagligen använder nikotin. Ett faktum som har gällt under mycket lång tid. Det som förändras är att allt färre dör samtidigt som användarna blir allt nöjdare med sitt bruk.
