Rökningen i Sverige är nere på rekordlåga nivåer. Samtidigt ökar andelen som använder rökfria nikotinprodukter. Det visar ny statistik från Folkhälsomyndigheten om Svenskarnas levnadsvanor. Enligt myndigheten beror minskningen på förbud och restriktioner, men enligt läkaren Andels Milton, ordförande för Snuskommissionen är det en sanning med modifikation.
”Nyckeln till Sveriges framgång är vårt pragmatiska fokus på skadereduktion snarare än förbud och begränsningar” säger Anders Milton.
Andelen rökare i Sverige har fortsatta att minska och är nu nere på rekordlåga nivåer Det visar statistik från Folkhälsomyndigheten. Totalt röker nu 5,3 procent av befolkningen, en minskning med 0.3 procentenheter. Lägst är som tidigare andelen rökare bland svenskfödda män, 3.8 procent och högst är den bland män födda i utomeuropieska länder med 11 procent.
“Bland män och kvinnor med svenska föräldrar ligger andelen nu väl under 5 procent, vilket är målet för de globala och Europeiska insatserna för att minska rökningen. Det är uppenbart att den svenska modellen, där olika rökfria nikotinprodukter har tillåtists att konkurrera med cigeretterna spelar en viktig roll” säger läkaren Anders Milton, ordförande i Snuskommissionen som vill främja övergången från rökning till rökfritt nikotinbruk.
Rökfritt nikotin ökar
Samtidigt som rökningen har minskat stadigt så har bruket av rökfria produkter ökat i landet under samma period. Det totala dagliga nikotinbruket ligger 2024 på närmare 21 procent, ökning på 2 procent sedan 2022. Motsvarande ökning ses i bruket av snus som gått upp från 14 till 16 procent jämfört med 2022. Svenska män snusar mest, ett bruk som ökar från 20,2 procent 2022 till 21,6 procent 2024. Andelen kvinnor som snusar ökar i betydligt snabbare takt, från 7.2 till 9.2 procent under samma period. Tidigare studier har visat att det framförallt är bruket av det så kallade “vita snuset” – nikotinpåsar – som står för den största ökningen.
Pekar på lyckade regleringar
Enligt Folkhälsomyndigheten, som står bakom statistiken, hänger den minskande andelen rökare samman med kontinuerliga åtgärder för påverka svenskarnas beteenden.
“Arbetet har skett långsiktigt och i samverkan mellan flera aktörer internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. Exempel på tobakspreventiva åtgärder som har genomförts är förbud mot tobaksreklam, skattereglering, åldersgräns, införandet av rökfria miljöer, både inomhus och på vissa platser utomhus.” skrev myndigheten nyligen i en rapport om arbetet mot rökning i Sverige.
Får mothugg av läkare
Myndigheten finansierar samtidigt årligen fristående verksamheter för att bedriva arbete för att motverka det ökande rökfria nikotinbruket i landet. Men några direkta effekter av detta syns alltså inte i myndighetens statistik. Enligt Anders Milton och Snuskommissionen tyder siffrorna snarare på att arbetet mot rökfritt nikotinbruk snarare motverkar målet med att minska rökningen i Sverige. Något som syns tydligt i statistiken.
”Nyckeln till Sveriges framgång är vårt pragmatiska fokus på skadereduktion snarare än förbud och begränsningar. Ett brett utbud av säkrare nikotinprodukter, med olika styrkor och smaker, är lagligt tillgängliga både online och i butik. Dessutom har reklam för dessa produkter ökat medvetenheten och uppmuntrat övergången från cigaretter.” säger han i ett pressmeddelande.
Vanligare med rökning i vissa grupper
Som Vejpkollen tidigare rapporterat är det stora skillnader mellan olika grupper i samhället vad gäller rökning och rökfritt nikotinbruk. Detta är en trend som även syns i andra länder, där andelen rökare i socialt utsatta grupper är betydligt högre än i grupper med högre inkomst och utbildningsnivå. I Sverige är det exempelvis mer än dubbelt så vanligt att personer födda i utomeuropeiska länder röker jämfört med personer födda i Sverige. Bland män med utomeuropeisk börd visar folkhälsomyndighetens statistik att 12 procent använder snus dagligen medan 11 procent röker. Motsvarande siffror för män födda i Sverige är 20 procent respektive 4 procent.
Bland kvinnorna är det relationen mellan europeisk härkomst respektive svensk härkomst som sticker ut mest. 9.9 procent i den här gruppen röker jämfört med 5,5 bland svenskfödda kvinnor. Svenskfödda kvinnor snusar dock betydligt mer, 11 procent jämfört med 3,4 procent bland utlandsfödda kvinnor.
Nytt tobakspolitiskt mål
Nyligen beslutade svenska regeringen att skadereducering ska bli en del av ett nytt tobakspolitiskt mål. Enligt ett nytt förslag i riksdagen ska målet i framtiden vara att minska skadeverkningarna av tobak och nikotinbruket i Sverige. Det tidigare målet, som för övrigt fortfarande förordas av Folkhälsomyndigheten, är att alla former av nikotinbruk, även snusning och vejpning, ska motverkas på samma sätt som rökningen. Senast den 15 november ska myndigheten delge regeringen hur man tänker verkställa det nya målet.
