Engångsvapes i var och varannan närbutik. Det vita snuset som konkurrerar ut rökningen bland unga. Och läkare som trummar på trumman om ”nya” risker med rökfritt nikotinbruk.
”Ur ett hälsoperspektiv kommer den här utvecklingen att vara guld värd för oss svenskar. Men det är inte det som styr den offentliga debatten, tyvärr” säger Karl-Åke Johansson, Föreningen Svenska Vejpare.
2024 är över och 2025 står för dörren. För Vejpkollen väntar ett nytt år av bevakning och skildringar av en marknad där konsumenterna är drivande men samtidigt ofta hamnar längst ner i kedjan när nya regleringar och restriktioner styr utbudet av rökfria nikotinprodukter. Karl-Åke Johansson, talesperson för Föreningen Svenska Vejpare, ser dock ljust på framtiden, även om blicken vilar på orosmoln i horisonten.
Hur skulle du beskriva året som gått?
“2024 blev året när vindarna vände. E-cigaretterna har etablerat sig i närbutikerna, även ute på landsbygden, och våra politiker är tydligt överens om att skademinimering är vägen framåt för den svenska nikotinpolitiken. Man kan tycka vad man vill om att vitt snus smakar godis och att engångsecigg är miljöovänliga som tusan, men om alla sköter sina kort rätt nu, så kommer de dödliga cigaretterna att bli en marginaliserad produkt inom några år. Och det är en enorm vinst för folkhälsan, samtidigt som vi som vill eller behöver använda nikotin kan fortsätta göra det utan att riskera svåra sjukdomar på grund av bruket.”
Engångsmodellerna har blivit vejpningens ansikte utåt och är väl den modell som de flesta förknippar med tekniken idag. Men vad innebär den här utvecklingen för specialistbutikerna och det bredare utbudet av vejpprodukter?
“Jag har sagt det förut och säger det igen. Det blir allt svårare att överleva som specialiserad vejpshop idag. Våra butiker måste ställa om och bli bredare. Många har redan gjort det och vi ser att de går bättre än andra. E-cigg i olika format måste samsas med snus, nikotinpåsar eller andra rökfria nikotinprodukter som vi vet fungerar vid rökstopp. Lägg till detta en tydlig profil som kunskapscenter. Det handlar om att bli riktiga ”sluta-röka-butiker” där rökare har tillgång till en hel palett av olika verktyg och framför allt den kunskap som krävs för att använda dem. Den kunskapen har vi vejpare odlat och utvecklat i snart två decennier och vi har blivit riktigt bra på det – vi VET hur man hjälper rökare och det ska vi utnyttja.”
Du menar att vindarna har vänt här i Sverige och du ser uppenbarligen fram emot 2025. Men ser du några orosmoln i horisonten?
“Det är det alltid när det gäller nikotin. Det finns starka ekonomiska intressen som ständigt lobbar för direkt folkhälsofarliga regleringar där nya nikotinprodukter drivs ut på en svart marknad eller måste förändras i onödan för att passa in i ett ogenomtänkt regelsystem. Vi ser det inte minst med engångsmodellerna – en produkt som egentligen är barnet av en alltför hård reglering av traditionella e-cigaretter och e-vätskor. Våra politiker måste lära sig mer om e-cigaretter och hur tekniken fungerar ute i verkligheten. Vad betyder de sex månader långa väntetiderna vid registrering av nya produkter, egentligen? Vad innebär det för oss att de laglydiga företagarna tvingas driva butiker på marginalen, medan de som skiter i alla regler gör miljonvinster utan att någon agerar? Detta måste våra politiker bli medvetna om och förhoppningsvis göra något åt. Produktsäkerheten måste få mer fokus, liknande den som finns för snuset, istället för att e-cigaretter behandlas som något katten släpat in. Här kan politikerna tjäna på bättre kontakt med oss användare och de företagare vi gärna handlar hos”
Hos våra europeiska grannar verkar regleringar av e-cigg och andra rökfria nikotinprodukter gå åt ett annat håll än i Sverige. Det handlar om allt ifrån smakförbud till förbud mot onlinehandel och import. Vilka risker ser du med den utvecklingen?
“Förbud och begränsningar fungerar aldrig som det är tänkt. Det minskar inte heller bruket bland ungdomar, vilket ofta är det officiella syftet. När det gäller nya nikotinprodukter finns det tyvärr väldigt mycket annat som styr regleringen än ett rent hälsointresse. Inte sällan handlar det om ett desperat försök att finansiera olika verksamheter via statliga medel. Anti-rök-argumentet håller inte längre – för rökningen är ju på väg bort. Nu gäller det att skapa incitament för att något annat är “farligt nog” för att motivera finansiering. Den svenska forskningen om e-cigaretter och nikotin som kom ut förra året är ett bra exempel på detta – där man mer eller mindre överhettade e-cigaretter med abnormt höga nikotinhalter bara för att sedan hävda att vejpning är potentiellt “lika farligt” som rökning. Det blir lätt absurt, men inte desto mindre påverkar det opinionen och leder till nya anslag.”
Ser du några tendenser och trender när det gäller regleringen av rökfritt nikotin?
“Den stora risken med det här är att utvecklingen och tekniken springer i cirklar runt olika restriktioner. När nikotinet blir mer och mer otillgängligt, bara får smaka artificiell tobak eller något, så kommer vi inom kort att se vägar runt det. Och det är helt naturligt, då det uppenbarligen finns en enorm efterfrågan på det som smakar gott och inte påminner och äcklig cigarettrök. Nyligen har vi sett en ny typ produkt på marknaden – nikotinanaloger. Det handlar om en helt nya substanser, framtagna i ett labb. De har i princip har samma egenskaper som naturligt nikotin, men utan restriktionerna som kommer med olika regleringar. Företagen kan skapa nya analoger väldigt lätt genom att bara byta ut en proton i ett labb. När en analog blir förbjuden eller reglerad så dyker nästa upp. Och så kommer det att hålla på – om och om igen. Det blir en katt och råtta lek där vi konsumenter alltid hamnar längst ner i kedjan och inte längre vet vad vi köper. Nikotinet är förhållandevis väl utforskat – vi vet faktiskt väldigt mycket om både risker och fördelar med rökfritt bruk, även om det inte är det som framkommer i alla kampanjer. Men vill verkligen de läkare och forskare som är delaktiga i det här att vi får nya okända produkter på marknaden istället? Det tror jag knappast.”
