Den svenska strategin för att hantera bruk av tobak och nikotin ska förändras. I praktiken innebär det att folkhälsomyndigheten i framtiden ska ta hänsyn till att olika former av nikotinbruk innebär olika skaderisker och prioritera åtgärder utifrån detta. Nu ger regeringen Folkhälsomyndigheten i uppdrag att senast den 15 november komma med förslag hur förändringen ska gå till.
Bakgrunden till det nya direktivet att den svenska riksdagen, liksom den nuvarande regeringen, vill införa ett nytt skademinimerande perspektiv i tobakspolitiken. Det skulle betyda att myndigheternas åtgärder i första hand ska fokusera på att minska skadeverkningarna av rökningen, istället för att som idag fokusera på att minska bruket av alla nikotinprodukter oavsett olika skaderisker.
Bättre med snus än rökning
Ärendet ställdes på sin spets sedan den förra socialdemokratiska regeringen föreslagit att alla nikotinprodukter ska hanteras enligt samma mall och att snus och e-cigaretter ska behandlas precis som cigaretter och rökning vad gäller förbud och restriktioner. Detta förslag röstades ner i riksdagen.
“En sådan strategi innebär i praktiken att det skulle vara bättre om 20 svenskar slutar snusa än att 10 rökare slutar röka. Det är inte en strategi som minskar skadeverkningarna av nikotinbruk i verkligheten” sade Johan Hultberg, ledamot för Moderaterna i Socialutskottet i samband med att riksdagen röstade ner förslaget 2021.
FHM ville inte utreda ordentligt
Turerna kring en ny ANDTS strategi har sedan dess varit många och kantats av både förseningar och kritiserade utredningar. Senast förra året släppte Folkhälsomyndigheten en rapport där man menade sig inte kunna utröna några skillnader i risk mellan olika nikotinprodukter. Samtidigt medgav utredaren att närmare 99 procent av den tillgängliga forskningen på exempelvis e-cigaretter inte tagits med i bedömningen av riskerna. Liknande mönster återkom när det gällde det svenska snuset, där myndigheten hänvisade till att mycket av forskningen har kopplingar till industrin. Myndigheten valde därför att inte ta ställning i frågan huruvida rökning innebär mer risker, varken i förhållande till vejpning eller snusande.
Regeringen sänkte snusskatten ändå
Trots detta valde riksdagen att införa ett skademinimerande inslag i skattepolitiken, där skatten på snus sänktes samtidigt som skatten på cigaretter och röktobak höjdes kraftigt.
“Motivet bakom detta är att det är betydligt fler svenskar som nyttjar snus än som röker. Anledningen till att det blivit så, misstänker jag beror på att hälsoeffekterna av att röka är betydligt mer negativa och påtagliga än effekterna av snusning” säger Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson för SD i samband med att skatten presenterades.
Hälften av alla snussorter hotade
Tidigare i år kom dessutom en betydligt större utredning som pekade på flera åtgärder för att minska bruket av alla tänkbara nikotinprodukter – i synnerhet bland ungdomar. Bland förslagen fanns ett förbud mot langning av nikotinprodukter, förbud för näringsidkare att lagerhålla ej registrerade nikotinprodukter samt ett omfattande förbud mot bruk av nikotin under skoltid. Mest omdiskuterat är dock förslaget om en begränsning av nikotinhalten i både brunt och vitt snus. Enligt utredaren ska gränsen sättas till 12 milligram per gram, något som enligt Sveriges största återförsäljare skulle leda till att hälften av alla snusprodukter försvinner från butikerna.
Struntade i skademinimering
Även den här utredningen fick kritik för att inte beröra det skademinimerande perspektiv som riksdagen via flera direktiv bett utredaren om.
“Vi har haft ett barnperspektiv på de här frågorna. Och då finner vi att det inte finns skäl att ha en annan lagstiftning på området eller att skilja på vilka krav vi ställer på de här olika produkterna. Oavsett det handlar om snus eller cigaretter. Om det sen finns andra skäl att ha en olik reglering på de här produkterna på andra områden, det vet inte jag” sade Inga-Lill Askesjö till Vejpkollen när rapporten presenterades.
Regeringen vill gå längre
Regeringens direktiv till Folkhälsomyndigheten ska nu bädda för en ny ANDTS strategi, där bedömningen av riskerna med olika former av tobaksbruk ska bli mer vägledande.
“Folkhälsomyndigheten ska senast den 1 maj 2025 lämna en förenklad delredovisning av uppdraget att stödja politiken inom områdena alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar. Den förenklade delredovisningen ska innehålla en översiktlig beskrivning av det arbete som myndigheten har genomfört under verksamhetsåret.” skriver regeringen i sitt beslut.
Anser allt nikotinbruk lika farligt
I dagsläget jobbar Folkhälsomyndigheten i första hand med preventiva åtgärder för att minska bruket av alla nikotinprodukter, oavsett det handlar om cigaretter, nikotinpåsar eller e-cigaretter. Myndigheten delar årligen ut 6 miljoner kronor till olika icke statliga verksamheter som på senare år i första fokuserat på att minska bruket av rökfritt nikotin som vejps och nikotinportioner.
Folkhälsomyndigheten har fram till den 15 november att komma med förslag på hur förändringarna av strategin ska gå till.
