En norsk forskare har anmälts för oredlighet i forskning och vilseledande kommunikation av resultaten. Detta sedan han publicerat en studie som hävdade att snus ökar risken för strupcancer.
“Risken för matrupscancer ökar för den som snusar. Men det gäller bara en typ av matstrupscancer, där risken redan är mycket låg. Risken för matstrupscancer har totalt sett inte ökat, säger tidigare seniorforskaren vid Norska folkhälsoinstitutet, Erik Nord, som nu anmält en forskare vid sin gamla arbetsplats, till Norska Etiknämnden för forskning
Rubrikerna i medierna blev dramatiska i Norge, sedan norska folkhälsoinstitutet publicerat en rapport om snusbruk och risker. Snus är vanligt förekommande i Norge och har i andra rapporter framstått som den vanligaste metoden för att sluta röka i landet. Samtidigt råder oenighet bland forskarna vid folkhälsoinstitutet gällande riskerna med snus. Nu har konflikten utmynnat i en anmälan till etiknämnden för forskning.
“Fortfarande väldigt låg risk”
Forskningen i fråga visade att risken för matstrupscancer ökar från 0,016 procent till 0,055 procent för den som snusar jämfört med den som inte gör det. Forskaren bakom studien, Bendik Brinchmann, kommunicerade sedan budskapet att “risken för att få matstrupcancer är tredubblad för snusare”. Det blev givetvis tunga rubriker. Men enligt seniorforskaren Erik Nord, som numera är pensionerad efter 33 år vid Folkhälsoinstitutet, är budskapet direkt vilseledande.
– Att risken för matstrupscancer mer än tredubblats är en missvisande rubrik. Vad det egentligen handlar om är en cancerform som är väldigt sällsynt. Och när risken är så väldigt låg är det väldigt få som behöver bekymra sig. Om risken till exempel redan är så låg som 0,2 procent och den ökar till 0,4 så är den totala risken fortfarande mycket låg. Men presentationen av forskningen är, allt som allt, väldigt skrämmande, säger Erik Nord till tidningen Nettavisen.
Brister i gamla studier
Enligt Erik Nord bygger dessutom studien på, i vissa fall, riktigt gamla forskningsresultat. Det handlar om studier som är genomförda i Sverige på 1970- och 80-talet. Mycket har hänt med snuset som produkt sedan dess, menar han.
“Det rör sig dessutom om en studie med ett antal metodologiska svagheter som man måste ta hänsyn till när man kommunicerar resultaten. Det har man inte gjort. Uppgifterna i studien handlar om snusanvändning i Sverige på 1980-talet. Då var snus farligare än det snus som är vanligt förekommande i Norge nu. Då går det inte att anta att uppgifterna egentligen säger någonting om riskerna med snusbruk idag. Det måste man slå fast i kommunikationen” säger Erik Nord.
Han menar även att studierna från Sverige inte tagit hänsyn till andra faktorer hos snusarna som kan öka risken för olika typer av strup- och bukspottskörtelcancer. Alkohol är nämligen en känd riskfaktor – men det tog studierna inte hänsyn till,
Motstånd från vissa forskare
Snuset är en känslig fråga i Norge, liksom i Sverige. Det är en beroendeframkallande produkt som tillverkas och säljs av tobaksbolag, även om skaderiskerna med snus anses vara betydligt lägre än de som uppkommer på grund av rökning. Samtidigt är det ett populärt sätt att bruka nikotin i flera nordiska länder. I Sverige och Norge mer populärt att snusa än att röka. Enligt de studier som regelbundet publiceras av FHI har det ökande snusbruket samtidigt minskat andelen rökare i landet. Detta gäller även bland ungdomar – där rökningen är på väg att försvinna helt, i takt med att snusandet ökar.
“Men det har i många år arbetat personer på Folkhälsoinstitutet som varit motståndare till snus som produkt” menar Erik Nord. “De hänger upp sig på en uppfattning av att tobak alltid är skadligt. De har därför valt att se väldigt ensidigt på forskningsresultaten. Det leder till överdrifter och tendensiösa slutsatser”
Mer politik än forskning
Erik Nord påpekar samtidigt att de flesta som forskar på det statliga institutet gör det de ska: det vill säga förhåller sig objektivt till fakta. Men eftersom snuset även blivit en fråga om lagstiftning och politik, lika mycket som hälsa för individer, blir det lätt fel när vissa forskare hamnar i strålkastarljuset, menar han.
“Det blir mer politik än seriös forskning. Själva kommunikationen i det här fallet framstår tydligt som en slags aktivism. Men den är förklädd till auktoritativ forskning” säger Erik Nord till Norska tv2.
Vilseledande budskap
Erik Nord vill nu att den norska Etiknämnden tittar närmare på forskningen och hur presentationen av resultaten gått till. Han menar att även hans gamla arbetsplats, Folkhälsoinstitutet, bör få sig en släng av sleven.
“Det är individer som gör fel, men jag tycker att ledningen ska fundera på om de har byggt en tillräckligt bra kultur kring forskningen för att undvika att något sådant här händer. När sånt här sker är det faktiskt ledningen som ansvarar för det som sedan blir rådgivande texter på hemsidan. Det får inte stå saker som är vilseledande, som i det här fallet. Där har man brustit.
Kritiken från Erik Nord är nu lämnad till Etiknämnden, Joint Ethics Committee, en instans som drivs gemensamt av flera forskningsinstitut i Norge. Varken den anklagade forskaren eller utredaren på etiknämnden har valt att uttala sig under pågående utredning.
