Länge var den där cigaretten, till vinet på fredagskvällen, en del av livet. Men då, och endast då. Maria är en av många svenskar som bara använder nikotin vid festliga tillfällen, en feströkare. Och sedan några år tillbaka använder hon istället ett heat-not-burn system för att få sin kick.
”Den stora skillnaden är lukten. Det kommer ju inte ut någon rök som fastnar i allt. Om jag tänker efter så är det nog den viktigaste anledningen till att jag bytte” säger hon till Vejpkollen.
— Under våren 2023 samarbetade Vejpkollen med Convenience Stores Sweden News för att skildra det svenska nikotinbruket, bortom statistiken. Det här är ett reportage i något modifierad version mot orginalet som publicerades i CSS News. —
Ungefär 5 procent av alla svenskar gör det. Tar en cigarett till ölen eller vinet, på helgen eller när andan faller på. Sen är det bra med det, och paketet ligger kvar i byrådan i väntan på nästa fest. Det kallas lite vackert för “sporadiskt bruk” i statistiken. Feströkning i folkmun. En av dem som gör det är Maria, som har feströkt sen hon var arton år. Hon växte upp på 1960-talet, berättar hon. Och rökningen var egentligen inget trevligt minne.
“Jag hatade cigaretter som barn. Alla rökte överallt. Mamma och pappa också. Jag avskydde verkligen röklukten. Den satte sig i kläderna, försvann aldrig riktigt” säger hon, när vi träffas en tokvarm sommarförmiddag i centrala Göteborg.
”Roligast i rökrutorna”
Trots stark aversion mot röklukten, testade hon ändå att röka. Det var i senare tonåren. Och bara på festerna.
“Det blev ju en del festande, och det var trots allt lite coolt att röka på den tiden. Sen var det något med de som hängde i rökrutorna och under fläkten på festerna. Det var alltid roligast att hänga där” säger hon när Vejppkollen träffar henne bakom Lorensbergsteatern i centrala Göteborg.
Vårdanställda som använder nikotin
Hon växte upp i Graninge, ett litet samhälle utanför Sollefteå. Hon flyttade till Sundsvall för att plugga och tog examen som sjuksköterska i mitten av 1980-talet. Sen bar det av till västkusten och Göteborg. Här blev hon kvar, inom vården, sedan vid ett större läkemedelsbolag.
“Jag gjorde min praktik på Östra sjukhuset och började jobba där först. På den tiden var det väldigt många sjuksköterskor som rökte. Idag är det ingen som röker där längre. Men väldigt många snusar i stället. Det är framför allt det nya vita snuset som har gått hem bland sköterskorna” konstaterar hon.
Blev yr av snuset
För hennes del slutade intresset för snus lika hastigt som det började, berättar hon. Testade en lössnus i tonåren, sedan aldrig mer.
“Det var det värsta jag varit med om, tror jag. Jag råkade svälja lite, blev enormt yr och kräktes. Aldrig mer. Det sitter fortfarande i, jag kan inte ens tänka mig en nikotinpåse. Men min bror däremot, som aldrig kunde tänka sig att röka, snusade länge. Han slutade först när barnen var små.” säger hon.
Ett sätt att njuta
Trots att hon feströkt i snart 40 år, har hon aldrig sett sig själv som vanerökare. Eller nikotinist heller, för den delen.
“Nej, jag har hållit uppe många gånger, när jag väntade barn exempelvis, och det har aldrig varit några problem. Jag tycker bara det är enormt trevligt att ta ett bloss till ett glas vin på kvällen ibland. Det blir ju inte så många fester nuförtiden, och det är ett sätt att njuta för mig.”
Sex år som rökfri
Vi pratar om att väldigt få röker svenskar röker idag, och att andra produkter syns mer och mer, både ute på gatorna och på hyllorna i butikerna. Hon rökte själv sin sista festcigg för snart 6 år sedan. En släkting bad henne testa en IQOS istället.
“Det var precis när de kom och jag tänkte, varför inte? Det kunde ju inte vara värre än en cigg. Jag läste inte på egentligen, utan bara testade. Och sedan dess har jag faktiskt inte köpt cigaretter.” konstaterar hon.
En vejp – med tobak
IQOS, tobaksbolaget Philip Morris system för att hetta upp tobak, kom ut på marknaden 2015. Produkten har sakta blivit mer och mer populär, i synnerhet i Japan där IQOS står för 35 procent av tobaksförsäljningen. Liksom en traditionell e-cigarett, producerar IQOS ingen rök, utan en ånga. Men till skillnad från en e-cigg är det tobak och inte e-vätska som hettas upp. Tobaken blandas däremot med glycerin, grunden i all e-vätska, en vätska som lätt förångas vid låga temperaturer och som tillsammans med tobaken bildar en aerosol som andas in.
Lägre skaderisk
För en rökare som byter cigaretterna mot en IQOS innebär det att mängden giftiga ämnen som andas in minskar drastiskt. Enligt Brittiska folkhälsomyndigheten, som regelbundet gör sammanställningar av forskningen kring skademinimerande produkter, har bruket av heat-not-burn produkter sannolikt en betydligt lägre skaderisk än vid rökning. Skaderisken anses samtidigt vara något högre, jämfört med vanliga e-cigaretter.
”Slipper lukten av rök”
Nu var det i första hand inte skademinimering som fick Maria att byta ut cigaretterna. Det var snarare mer praktiska saker.
“Den stora skillnaden är lukten. Det kommer ju inte ut någon rök som fastnar i allt. Varje kväll efter att man varit ute på fest så var man ju tvungen att kasta allt i tvättmaskinen. Det var knappt ens att röklukten försvann. Så är det inte längre. Jag tror att det är det allra viktigaste faktiskt.” säger hon till Vejpkollen.
Smakförbud på gång
Själva tobaksstickan som används i en IQOS, de hette fram tills nyligen “heets” men är idag ersatta av så kallade “terea”, går att köpa med olika smaksättningar. Det handlar till största delen av olika tobaksvarianter, men finns även med mentol. Klassiska mentolcigaretter blev förbjudna för några år sedan och sannolikt kommer mentolen även att försvinna även från IQOS. Under våren har regeringen börjat utreda hur det ska gå till, enligt direktiv från EU. Men för Maria spelar själva smaken mindre roll.
“Om jag gjorde ett blindtest så skulle jag inte märka skillnaden mellan smakerna. Mentol hade jag nog märkt, men det har jag aldrig använt. Om IQOS försvinner av någon anledning så kommer jag nog att sluta blossa helt och hållet. Jag vet att jag aldrig kommer att röka igen, och vanliga e-cigaretter har aldrig lockat mig.” säger hon.
”Många väljer bort cigaretterna”
Innan vi skiljs åt fastnar vi på ämnet skadereducering – det vill säga tanken att rökare kan sluta röka utan att för den delen sluta använda nikotin – och därmed minska riskerna med nikotinbruket. Även om hon själv inte ser sig som nikotinist så ser hon positivt på utvecklingen.
“Ja, det är faktiskt bara bra. Jag tror inte att folk kommer att sluta använda nikotin, eller att cigaretterna försvinner helt från hyllorna heller. Men jag har ju sett via jobbet att väldigt många väljer bort cigaretterna idag. Särskilt kvinnor som jobbar inom vården. Det är en markant skillnad från hur det var förr, när rökrummen var fyllda på rasterna”
Känslig fråga för läkemedelsbolagen
Men det är ett känsligt ämne, konstaterar vi. I synnerhet inom den bransch hon jobbar i, läkemedelsindustrin. Trots allt rör det sig om konkurrens och hård debatt om marknaden för nikotinprodukter. Och när det gäller rökavvänjning står läkemedelsbolagen för en helt annan filosofi än exempelvis vejpföretagare och tobaksbolagen. Skademinimering (i motsats till medikaliserad rökavvänjning) är ett ord som väcker ont blod och tanken på att läkedelindustrin skulle lansera en vejp eller något liknande verktyg är väldigt osannolik, tror hon.
”Företag i läkemedelsvärlden skulle aldrig kunna lansera en produkt som innebär en risk att påverka lungorna negativt. Även om risken är liten. Så är det bara” säger Maria närr vi skiljs åt, den här sommardagen i Göteborg.
”Många vill inte sluta – fastän de borde”
Hon vill helst inte vara med på bild eller ses som en slags “ambassadör” för nikotinbruk, även om det är ett rökfritt bruk. På jobbet, inom läkemedelssektorn, är det nolltolerans mot nikotin på arbetstid. Och det respekterar hon.
“Jag behöver ju inte ta med mig min apparat på jobbet, och jag rökte ju inte på arbetstid tidigare heller. Jag brukar inte heller tjata på de få vänner som fortfarande röker att byta ut cigaretterna. De är för all del inte många som röker längre, men en del vill inte sluta, även om de borde. För mig är det färdigrökt, men det betyder inte att alla kan ta det steget lika lätt. Det är nog viktigt att förstå.”
