Färre rökare än förväntat får sjukdomen – men vad beror det på?
Färre rökare än vad som förväntats vårdas för Covid-19. Forskare misstänker att nikotin kan påverka sjukdomen. Men det kan lika gärna vara en klassfråga. Det menar Louise Adermark, nikotinforskare på Göteborgs universitet.
Kan det vara nikotinet som minskar frekvensen av gruppen rökare bland de som behöver vård för Covid-19? Den frågan ställer sig nu forskare över hela världen.
Enligt Konstantinos Farsalinos, hjärtläkare och specialist på hjärt-kärlsjukdomar, men även känd för sin forskning om e-cigaretter, kan Covid-19 vara en sjukdom som blir värre genom en kraftig reaktion från det egna immunsystemet. En så kallad cykotinstorm. Och det är där nikotin kommer in i bilden. Nikotin har nämligen kända egenskaper som hämmar en sådan reaktion.
”Sjukdomen blir svårare att kontrollera när immunsystemet, i ett sent skede, attackerar de egna cellerna. Nikotin skulle kunna fungera för att kontrollera den processen” skriver Farsalinos och hans forskarkollegor i webbversionen av den vetenskapliga tidskriften ScienceDirect.
Farsalinos och hans forskarkollegor observerade redan i början av mars att andelen rökare som behöver avancerad vård för covid-19 inte motsvarar den andel av befolkningen som de fakto är dagliga rökare. Och som Vejpkollen tidigare rapporterat, har franska forskare observerat samma mönster bland covid-19 patienter i Frankrike. Även om många rökare drabbas väldigt hårt av Covid-19 så är, statistiskt sett, rökare underrepresenterade bland de svårare fallen. De franska forskarna vill nu testa nikotinplåster i behandlingen av Covid-19.
Nikotin påverkar sjukdomar
Men det finns en stor osäkerhet kring nikotinets roll. Nikotin har förvisso egenskaper som påverkar olika sjukdomsförlopp. Men det finns idag ingen utvecklad behandling med nikotin. Åtminstone inte direkt. Nikotinforskaren Louise Adermark, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs Universitet, konstaterar dock att det ändå finns en viss kunskap om nikotinets effekter.
”Vad jag vet, så finns det ingen behandling som är baserad på nikotin, även om det finns behandlingar som påverkar acetylkolin – som i sin tur aktiverar nikotinreceptorer. Det har betydelse vid till exempel alzheimers sjukdom och vissa andra motoriska sjukdomar” säger hon till Vejpkollen.
Louise Adermark tror dock att det kan finnas vissa fördelar med nikotin, även om kunskapsläget är oklart i dagsläget.
”Flera av immunsystemets celler kan bli aktiverade av nikotin. När det gäller mediciner så är det framför allt VISSA nikotinreceptorer som man vill aktivera. Bland annat finns många studier som visar att nikotinreceptorer agerar antiinflammatoriskt och neuroprotektivt. Andra kan ha en mer negativ effekt. För framtida behandlingar är det viktigt att ha läkemedel designade för att verka på en specifik receptorsubtyp.” säger Louise Adermark.
Kan vara en klassfråga
Att rökare är underrepresenterade bland Covid-19-patienter kan också förklaras på andra sätt, menar hon. Och det behöver inte ha med nikotinet att göra. Det kan lika gärna bero på ekonomiska faktorer. En klassfråga, med andra ord.
”Man bör vara medveten om att de som smittas, och som är rökare, ofta får väldigt allvarliga symtom. Om man ska vara krass så finns det även en socioekonomisk aspekt här. Populationsgrupper som har en hög andel rökare kanske också, i mindre grad, har en ekonomi som tillåter att de, till exempel, åker till Italien på skidsemester. Detta skulle i sin tur kunna leda till att det blir färre smittade i den gruppen globalt” säger Louise Adermark.
Samtidigt kan det vara intressant att göra fler studier, menar hon. I synnerhet i Sverige, där nikotin används av många som inte röker cigaretter.
”Det kunde ju vara intressant att se om liknande siffror gäller för våra svenska snusare” säger hon till Vejpkollen
