Nikotin, moddar och tankar får inte marknadsföras, men grönt ljus för shortfills
Förbudet mot marknadsföring av e-cigg leder ofta till missförstånd. Vad är det som gäller egentligen? Vejpkollen bytte några ord med Emma Hedge, jurist på Konsumentverket.
Det är förbjudet att marknadsföra nikotin och e-cigaretter i Sverige. Förbudet innebär även att klasiska start-kit samt moddar och tankar är off-limits i butikernas annonser.
Men trots att lagen funnits i tre år har skillnaden mellan olika produktkategorier och oklara definitioner av varorna gjort det knepigt för företagen att veta vad som egentligen är rätt och fel. Dessutom finns ett undantag i lagen, som tillåter viss exponering av produkterna. Ett undantag som leder till missuppfattningar, konstaterar Konsumentverket.
“På rak arm är det väl så att alla företag inte har full koll på vad som gäller” säger Emma Hedge, jurist på Konsumentverket med inriktning på folkhälsa, till Vejpkollen.
Endast neutrala beskrivningar
För att öka kunskapen har Konsumentverket nu officiellt publicerat speciella råd kring hur företagen bör förhålla sig till lagen. Enligt Emma Hedge är det viktigt att slå fast att den mesta marknadsföringen i grund och botten är förbjuden.
”Det är egentligen enklast att vända på det och utgå från vad företagen faktiskt får göra och vad undantaget egentligen innebär. Det är tillåtet att visa de berörda produkterna med bild och beskrivning i samband med försäljning på en webbplats, men bara där. Det ska vara neutrala beskrivningar, till exempel av teknisk karaktär eller smaker, inget mer. Utöver det är ingenting egentligen tillåtet, säger Emma Hedge.
Banners för e-cigg otillåtna
Undantaget i lagen gäller alltså endast på företagets hemsida och endast i direkt relation till ett köp. Kopplingen till köpet är viktigt. Så kallade klistrade banners som leder till en reglerad produkt är därför också förbjudna. Samma resonemang gäller på sociala medier, som Facebook och Instagram. Ingen marknadsföring av reglerade produkter får överhuvudtaget ske, varken på företagens egna sidor eller i slutna grupper.
Förbudet gäller även ”beståndsdelar”
Vid sidan av nikotin är även själva e-ciggen, inklusive tank, munstycke och andra ”beståndsdelar” bundna till förbudet.
”Enligt oss är ”beståndsdelar” det som företaget marknadsför som en del av en e-cigarett. Men det kan bli svårt att definiera, exempelvis när det gäller ett batteri. Det kan ju faktiskt användas till något annat, till exempel en ficklampa. Men vi har ingen juridisk praxis ännu och det är möjligt att vi söker stöd via domstolsbeslut i framtiden, säger Emma Hedge.
Fritt fram för nikotinfritt
Konsumentverket betonar dock att nikotinfria e-juicer inte omfattas av förbudet. Det betyder att företagen, på sin hemsida och sociala medier, får annonsera för så kallade shortfills, e-juice där kunden själv kan välja om de vill tillsätta nikotin eller inte. Detta är en vanlig produkt i vejpshopparna och förekommer ofta i annonser, både på och utanför webbsidorna. Och det är helt ok, menar Konsumentverket.
”Shortfills är inte reglerade enligt tobakslagen idag. De faller dock under vanliga marknadsföringslagar och får inte vara vilseledande. Att skriva ”shake n Vape” eller “Shortfill” i en annons räcker inte. Vi rekommenderar ”Nikotinfritt” eller motsvarande” säger Emma Hedge.
Bloggar är tillåtna – förmodligen
Konsumentverket granskar även andra delar av företagens exponering. Fristående texter på webbplatsen får inte hänvisa till rapporter eller artiklar som främjar försäljningen av produkter på webbplatsen. Frågan är hur långt förbudet sträcker sig.
Är det ok att publicera texter om forskning och hälsofrågor som relaterar till vejpning, på butikernas hemsidor?
”Den typen av texter är, generellt sett, inte förbjudna. En text som hänvisar till tidningsartiklar eller exempelvis myndigheter är tillåten. Så länge som texten, eller det den hänvisar till, inte innehåller reklam för eller främjar försäljningen av enskilda produkter. Men även det här är lite av en gråzon. Vi prövar varje enskild text innan vi gör en bedömning. Det är syftet med texten som styr – är det tänkt att vara marknadsföring eller inte? Det kan behöva prövas rättsligt innan vi vet hur det stämmer överens med lagen.
Lösningar före konflikt
Konsumentverket avsätter i år 1000 timmar på att kontrollera om företagen följer lagen. Men enligt Emma Hedge är det i första hand lösningar och inte straff som ligger i fokus.
”Vi är först och främst intresserade av dialog och eftersträvar frivilliga rättelser. Företagen får en chans att ändra på sin marknadsföring och förhoppningsvis blir det rätt. Först när vi märker att det inte går, kan vi välja att gå vidare till domstol.” säger Emma Hedge till Vejpkollen.
